Lättnad



Jag föll ner i ett kallt hav

Mörkret och kylan kvävde mig

Tyndgen av mitt hjärta fick mig att sjunka

Oändligheten hade svalt mig hel

Jag kämpade för att simma till ytan

men mina skrik förvandlades till tigande bubblor

Mina varma tårar slukades av en iskall girighet

Ett falskt leende fick mig att simma till botten

Jag drog i trådar som skulle ta mig till ytan

Men de var endast en illusion

Då slog en kraft igenom allt det kalla

Mina slutna ögon öppnades

Dagsljus mötte min blick

Strålarna gjorde mig blind

Jag log mot värmen

som la sig som ett täcke över mitt anstikte

Hettan strålade genom min kropp

Ovanför ytan tog jag ett första andetag

som ett spädbarn fyller sina lungor för första gången

Inget mörker svalde mina tårar nu

Mina tårar som föddes samtidigt som ett leende







Kommentarer
Postat av: Yvonne

En hoppingivande vändning. Fint!

2010-11-02 @ 23:22:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0