En duva
Jag gråter men mina tårar är slut
Jag spottar jord och tittar på dina stövlar
Jag låter regnet falla på min kropp
Jag väntar på lättnaden som ska ta mig till himlen
Min kropp är en låga som har slocknat
och en själ som inte längre brinner
Ett tomt skal som inte har tårar att kvar fälla
Kommentarer
Trackback
